Hjärnkirurgi

Lugnt. Det är inte hjärnkirurgi vi håller på med. Stressa inte så ses vi.

Så löd smset jag fick av min redaktör efter att ha slängt iväg en dåligt ursäkt när jag var på ingång långt efter den normala arbetsdagens start. Fint. Jag har på min praktikplats vant mig vid ett ganska lugnt tempo och har därför blivit rädd för stress. Det ska jag säga på fredag till jmm-armén som ska komma hit.
– Ja, den bästa erfarenheten som blivande journalist är att jag har insett att jag gillar att ta det lugnt. Glöm inte att det inte är hjärnkirurgi.
Annars får jag redigera mycket, rata eller hylla inkommande krönikor och pussla om på den 72-sidiga planeringskartan. Jag har också lärt mig många kortkommandon. Sist men inte minst. Efter snart tre år. Jag kan skriva talstreck. Utan att behöva copypasta in från någon annans text.
– Vi ses på torsdag.