Jag är här nu. Nejnej, ni behöver inte buga. Hurra bara lite så är det bra.
Blir även jag förvirrad av dessa nervösa ungar som vill något.
Dude:
- Jo, jag förstår att J-to the motha f-ing-O pratat med dig om att vi ska komma till din praktik och göra ett personporträtt.
Me!:
- Nja, jo, han sa något om det. Och det KANSKE skulle gå...
Dude:
- Vad bra. Vi har fått tid avsatt på torsdag för detta. Funkar det för dig så vore det bra.
Me!:
- Jo, det kanske skulle gå men...
Dude:
- Då ringer jag tillbaka snart så vi kan spika datumet. Ska bara ringa SR och kolla så vi får filma hos dig.
Me!:
- Eeeh.... men jag....
Dude:
- Ok, hejdå.
Aber was?! Visst, jag kunde varit hård och tysktalande som phille och skrikit åt honom, men efter förra praktikångestölen fick jag ett samvete för det lilla livet. Det ångrar jag nu. Han lyssnade nämligen inte alls på vad jag sa. Inte en gång. Men han var väldigt duktig på att läsa sina frågor. Snabbt också!
Nu har jag inte hört ett ord sedan dess och jag har tappat bort hans nummer. Hot stuff! Nu är jag taggad på att träffa dem på en jäkla pianobar i mars och se till att de bara har en Marantz.